Igår var de vita snö stänk på marken, idag har det regnat bort , i alla fönster lyser adventsljusstakar, i alla butiker är det julpyntat och det luktar lussebullar, snart är det Lucia , i skolan har barnen börjat tåga , pepparkakshus byggs , det är mysfaktor på kvällen när ljusen tänds och alla lägenheter lyser fast alla sover. Snart är det Jul men mina tankar går inte bara åt allt mysigt , visst är det mysigt och fint , finns det något finare än en snötäckt äng när solen lyser , det glittrar och det knastrar när man går, kan inte neka att jag inte gillar vintern , för jag älskar den men julafton är nog det värsta jag vet , förut älskade jag julen jag kunde ligga vaken hela natten innan julaftons morgon, jag öppnade julklapparna i smyg dagen innan för jag inte kunde hålla mig, kände klämde och tjatade.
Men det var då , det var då man fortfarande firade jul som en hel familj , med kalle, god mat och julklappar. Det var då , men sen hände något på vägen och julen glömdes bort , julen blev en jobbig tid då man var "tvungen" att träffas , "för barnens skull" precis som att det inte märktes att de va för "barnens skull". Så då blev det slut på det tramset och det blev varannan jul , sen blev det visst bara halvdant varannan jul som firades och sen slutligen alla dessa julaftnar utan familjen och istället för riktiga familjen så blev det någon annans familj där man skulle försöka känna sig som hemma, men hur skulle de gå till. Men det var då och nu är nu och nu är det bara mysigt för att det är vinter och allt pyssel som julen bjuder på , men julafton , hmm , nää det var då.
Från hjärtat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar