"Det blev pass på hela världen och att låta gud leda vägen, efter att komma ut från alla hem var det något som förtärde en, det blev fortsatt vård ett tingsrätts domslut, tårarna rann,
va hände med mitt livskrut.
"gode gud upp i himlen blå säg mig varför ska man fortsätta gå?"
Att vänta på ödet blev väll mitt enkla svar och ensamma -gator blev allt man fick kvar.
Dag efter dag brytes man sakta ner, hoppet brann upp och hatet bara spreds, det kändes som att man blev bunden, med rep i djupa grottan och behandlad som den lilla smutsiga råttan.
Man levde som slaven med staten som boss.
Jag släckte alltid lampan vid halv tio , men somnade runt fyra,
utslängd från verkligheten som en liten myra"