tisdag 5 juli 2011

En del av mig

Nu är det fem månader sen du lämnade oss, fem månader sen jag fick ditt kaffe serverat på sängen , fem månader sen du klappade mig på axeln och sa det ordnar sig, fem månader sen jag fick höra ditt skratt och fem månader sen jag förlorade en del av mig.
Du blev en stor del av mig på kort tid, en stor del i min vardag som du gjorde till underbara dagar fyllda med skratt, gråt och många nya upplevelser. Du såg mig som liten i dina ögon var jag "Lilla L" och jag gillade de, nej, jag älskade de!
Du ville alltid "ta hand om mig" , du va mammig på ett sjukt älskvärt sätt ! Kunde du tycka illa om någon? jag ror inte de. Kommer du ihåg julafton? jag har alltid hatat julafton, men du älskade de och flera veckor innan gick du runt och planerade inför julen, allt för att ja skulle få den bästa julafton någonsin.
Jag jobbade till den dagen för att slippa fira, jag jobbade från kl 7.15 på morgonen till 21.45 på kvällen och när jag kom hem . . . kan inte sluta rysa i hela kroppen när jag tänker på de, du hade tänt ljus i hela lägenheten, skaffat julgran som du hade klätt med små rosa julgrans kulor, du hade lagt paket under granen och lagat mat, till och med bakat.
Jag kommer in i lägenheten och det luktade verkligen jul, har aldrig haft en sån mysig känsla som då, du satt på soffan på hel spänn och log med hela kroppen och när du såg hur paff och glad jag blev hoppade du upp ur soffan, sprang fram till mig och kramade mig med dina bamse kramar . uffh jag saknar dina kramar, du så stor och jag så liten. Du sa alltid " asså jag är en stor tjej " du skrattade alltid när vi stod bredvid varann, haha.


Jag vet att du är med mig, med oss alla tills den dagen vi ses igen. Men ibland känns det bara så jävla jobbigt , som nu, så jävla jobbigt ! jag vill bara skrika, men gråten kväver mig, jag får inte ut ett ord och jag antar att detta är de ända sättet att uttrycka mig. Men egentligen spelar det ingen roll hur mycket jag kramp gråter i timmar eller hur många rader jag skriver , de kanske hjälper mig lite men de kommer aldrig att ta dig tillbaka, ingenting kommer att ta dig tillbaka. Så jag får vänta, vi får vänta, tills vi en dag ses igen jag hoppas i alla fall det.

Nevermind
I’ll find someone like you
I wish nothing but the best
For you.
Don’t forget me
I beg
I’ll remember you still
Sometimes it lasts in love
But sometimes it hurts instead





Fem månader sen du sa "det kommer ordna sig"
Jag skulle verkligen behöva dem orden från dig nu.






Från Hjärtat

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar